spo11

Projektmetodik

Kursens mål

Den studerande ska kunna

o delta i arbetet med att driva ett projekt från start till mål

o bidra till en fungerande projektgrupp som arbetar effektivt och smidigt som når mesta möjliga affärsvärde.

Kursens innehåll

o Vad är ett projekt?

o Projektrollerna och intressenterna

o Olika typer av arbetssätt (Agile, Scrum osv)

o Projektplanering

o Projektrapportering

o Framgångsfaktorer

Boken kursen baseras på = Bonniers, Projektledning

Vad är ett projekt?

Projekt är ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat.

Historik

- projektet var från början ett sätt att hantera extraordinära uppgifter i organisationer.

- projektstyrning fanns redan under 1900-talets första hälft, så var det först i och med andra världskrigets rustningar.

- Förutom de ursprungliga tillämpningarna inom produktutveckling och byggnation har projektformen spridit sig till förändringsarbete, systemutveckling, strategisk ledning mm, beslutsfattning (50 åren)

Dom “fyra pilarna”.

0) Förstudie à 1) Planering 2) Genom 3 förande 4) Avslut 5) (Effektmål/utvärdering)

•Bakgrund

•Syfte/Mål (SWOT)

•Intressenter

•Kostnad

•Resurser

•Affärsnytta

•Specifikation

•Avgränsningar

•Aktiviteter

•Tidplan

•Milstolpar

•Budget

•Organisation

•Riskhantering

Löpande uppföljning:

•Mål

•Tid

•Kostnad

•Delleveranser

•Rapporterin

•Slutleverans

•Efterkalkyl

•Utvärderin

Ett projekt har…

Projektets intressenter (Ägget)

Kärnintressenter = uppdragsgivare/beställare/styrgrupp/projektgrupp etc

§ Primärleverantörer // Användare & leverantörer (produktskaparna)

§ (arbetsledare, arbetare, produktionschef/platschef, = projektägare/projektchef, )

§ projektgruppen = projektchef, projektadministratör, projektledare, utvecklare (googla)

§ produktgrupp

Sekundärintressenter Myndigheter, Intresseorganisationer

PL = Rapportera, Hantera externa intressenter, Planera/Strukturera, Hantera gruppen & Reflektera över egen roll, Följa upp

Strukturering av projekt

mål - resultatet av ett projekt som klart definierat mål (slutet)

Ett projekt har två slags mål:

z Projektmål – vad skall man leverera?
z Effektmål – vad är syftet med projektet

Ett mål skall vara SMART:

z Specifikt

z Mätbart

z Avgränsat

z Realistiskt

z Tidsatt

Syfte – varför projektet skall nå målet

Ett syfte är nyttan eller avsikten med en planerad handling. = effektmål

Ett syfte beskriver varför man utför en viss handling, vad som är motivet för handlingen, varför man behöver lösa ett problem, vad som är nyttan med en viss lösning. Ett syfte beskrivs ofta som något övergripande, en inriktning på ett projekt och är inte alltid mätbart medan ett mål skall vara konkret.

§ medel/metod – hur projektet skall nå målet

Hur ska vi göra detta?

Projektets styrparametrar.

Kompetens, Mål/kostnad/Tid

Projektledningen

1. – Hierarkisk/Centraliserad

- En projektledare med

ansvar för att planera

och följa upp; styra och

samordna

2. – Platt/Decentraliserad

- Ledningsansvar

delat/utspritt i gruppen

Projektplanering/ Projektmetodik

Projektmetodiken (6punkter)

1. Definiera uppgiften

• Vad vill vi uppnå?

• Hur vet vi att vi är klara?

• För vem och varför?

2. Bryt ned till hanterbara

delar (aktiviteter)

• Arbetsstruktur (WBS)

• Aktivitetslista

3. Planera genomförande

• Ansvar

• Tidplan

• Milstolpar

4. Kalkylera kostnad

• Arbetstid

• Material

• Utrustning

• Etc.

5. Analysera risker

• Riskhändelse

• Konsekvens

• Sannolikhet

• Åtgärdsplan/ansvar

6. Följ upp löpande under

projektets gång

- Aktivitetslist (Tasklist) (Buggtracking)

Tidsplan (Gantt-schema) milstolpar. Bygga ett hus

- Projektkalkyl (kostnader för att hålla budget, tid, material, kostnad)

- Riskhantering/analys

1. Utgå från målen med projektet

2. Identifiera händelser som leder till att målet inte

nås inom givna tids- och kostnadsramar

3. Sannolikheten för att de uppträder?

4. Konsekvensen om de inträffar?

5. Är den sammanvägda risken acceptabel?

z JA – fatta beslut (om hur fortsätta)

z NEJ – åtgärda eller omdefiniera mål/tid/kostnad och gör

en ny riskanalys

Minirisk risken sannolighet gentemot konsekvens = risktal

Projektrapportering (olika för olika modeller/företag)

Frågor som projektledaren ska svara på, inte helt olika metodiken

Oftast innefattas Projekttidsrapportering

Change eller inte

Featurecreap eller inte

Är detta utanför ramarna för kravspecningen eller inte. (Change card)

- Vattenfallsmodellen

Vattenfallsmodellen är ett sätt att driva ett projekt, till exempel ett större administrativt datasystem. Tanken är att varje steg ska vara helt klart och bedömas innan man går vidare i nästa steg. Vattenfallsmetoden är mer än 30 år gammal.

Ett exempel som ofta används på vattenfallsmodellen brukar vara att bygga ett hus. Först analyseras behoven. En arkitekt anlitas som gör en ritning. Denna ritning används för att ta fram specifikationer i form av olika dokument för att få söka bygglov.

Därefter byggs huset enligt specifikationen. Då byggnationen påbörjats är arkitekten frikopplad och inga ändringar görs. Efter byggnationen sker inflyttning och drift och underhåll av fastigheten påbörjas.

För ett datasystemprojekt kan stegen i vattenfallsmodellen variera men oftast finns dessa steg med.

§ Förstudie / behovsprövning

§ Kravspecifikation / funktionell specifikation

§ Designspecifikation

§ Implementation

§ Test

§ Integration / leverans

§ Drift och underhåll

- RUP

Bästa tillämpningar

RUP baseras på sex stycken tillämpningar som, enligt IBM Rational Software och många systemutvecklare, är testade och är “bästa tillämpningar” i modern systemutveckling. Användning av tillämpningarna minskar risker i mjukvaruprojekt.

Utveckla iterativt

Iterativ utveckling till skillnad från vattenfallsmodellen är bevisad lösa många problem som uppstår i mjukvaruprojekt. I en iterativ utvecklingsmodell är det möjligt att gå tillbaka och t ex ändra på systemets krav och planera om de följande iterationerna.

Hantera systemkrav

Funktionella och icke-funktionella systemkrav bör dokumenteras för att lätt kunna fånga upp och kommunicera verksamhetskraven. För detta ändamål används användningsfall och scenarion i RUP. De är även det fundamentala i designen, implementationen och testningen av systemet.

Använd komponentbaserad arkitektur

Komponentbaserad arkitektur ger flexibilitet och effektivare programåtervinning. Komponenter är delsystem som uppfyller en specifikt definierad funktionalitet av hela systemet.

Modellera visuellt

Visuella modeller hjälper till att kommunicera olika aspekter av mjukvaran, samt att de fångar arkitekturens och dess komponenters struktur och beteende. Unified Modelling Language (UML) lämpar sig bäst för visuell modellering enligt IBM Rational Software.

Kontinuerlig kvalitetskontroll

Ett systems kvalitet definieras genom att titta på systemets tillförlitlighet, funktionalitet och prestanda. Kvalitetskontroller är inbyggda i alla aktiviteter i RUP.

Kontrollera förändring

Eftersom förändring är ofrånkomligt i systemutveckling är förmågan att kunna hantera förändringar avgörande. RUP hjälper till att kontrollera, återfölja och dokumentera förändringar för att få en lyckad iterativ process.